Jag sökte texten till "Mor lilla mor"...

... på Google.

Jag fann det här: (Ett inlägg som jag skrev den 24 juni 2007 på min blogg.)
"Mor lilla mor, vem är väl som du....jo, jag! Så brukade jag sjunga för min mormor när jag var liten! (Hon tyckte det var väldigt roligt, av någon outgrundlig anledning!) Men det var då..! Nu är jag vuxen och sjunger "Mor lilla mor, vem är väl som du - ingen i hela världen!" Så ska det ju vara...! Inte bara för att texten är den rätta, utan att för att det i hela världen inte finns någon mamma som henne...
Mamma, idag fyller du 68 år.... och de änglar som går bredvid dig hjälper, och vakar över dig, varje dag! Dina änglar har banat väg för ditt tillfrisknande alla, alla gånger du har varit sjuk.. och de har ibland ringt dit upp för att be om mer tid...
Mamma, jag älskar dig! Du är den vackraste människa jag vet...! Även när du låg nedsövd, och bara var ett litet skelett kopplat till tusen slangar - så var du vacker...! För allt du har inom dig - omtanken, värmen och kärleken till livet - sprider sitt vackra sken och strålar från ditt ansikte..
Älskade mamma - varje dag med dig är en gåva...!
Jag älskar dig... Grattis!"

Ja, så är det med det. Man läser. Minns.
Idag är det den första morsdagen utan henne. Ja.
Mamma.

Men... så tar vi nya tag. Det gick ju den här dagen också. Å jag är så oändligt tacksam för Carolina som skrev det finaste fina lilla koret. Jag är så glad att vi gick ner på stan och åt sallad på Coffeehouse. Jag är så glad att dagen är över.
Men fick jag önska någe... nu när dagen är över... så vore det två saker. Att mamma varit här. Att min son hade hört av sig. Men som sagt, vi tar nya tag.