Måndagkväll...

... och Carolina har redan gått och lagt sig. Hon ska upp halv fem imorgonbitti för att läsa det sista inför tentan som börjar klockan nio.

... å så blir jag stilla med händerna på tangenterna.
Vad ska jag skriva mer?
Inte om svårt... inte nu.
Det finns för många svårt.

Dag för dag. Det kan jag skriva om.
Ikväll har vi, som vi oftast gör på kvällarna nu, suttit framför teven, sett en bra film, fixat gofika, spelat "wordfued" med varandra, skrattat åt somligt och hållit undan för annat. Ett tilllsammans som är nödvändigt för oss just nu och som fungerar...  fungerar bra... dag för dag.

::::::::::

(Sen... vi har valt bort min pappa och mina syskon ur vårt liv. Vi har ingen kontakt med vare sig dem eller min son längre. Det har vi inte haft sedan mammas begravning. Det var vårt val, och när man väljer att ta ett sådant steg,, att i en svår tid av ens liv utesluta vissa människor , så förstår den kloke att det är mycket väl övervägt och att det finns starka skäl bakom. Vi saknar dem inte, men vi saknar en familj. Till de som inte förstår... och de som hela tiden frågar och ifrågasätter... ja, jag kan inte göra någe åt det. Å just nu kommer jag inte att beröra den här saken mer... )