... som vi är som starkast, tänkte jag nyss.
Sen när det går lite lättare så finns den styrkan kvar... och vi vågar vara svaga.
Jag tror på det.
Idag, eller förresten hela helgen, så är det mycket. Det blev inte som jag tänkt mig med att fira barnbarnet... för Carolina tentapluggar hela helgen och jag jobbar hela helgen med att ställa iordning inför Röda Korsets medverkan på den stora modeveckan här i Umeå.
Men vi kommer att fixa någonting kuligt tillsammans med David framöver istället... det blir bra.
Sen... man får verkligen fixa till allt vad bra input heter när det är såna här dagar. Mycket att göra, tankar som vill snurra, och sen det surgråtristaste väder som kan få en att verkligen vilja... ja, dra täcket över huvudet. Men det är då man blir som starkast.... och det är då jag bestämmer mig för att ta fram allt vad solsken heter. Det skulle bara inte gå annars.... inte nu.
Nu iväg på jobbet...
(Igår ringde vår kontaktperson Ulla från Sjöjungfruns demensboende. Hon ville boka träff för vårdplanering i november. Vi pratade en bra stund... och hon berättade om hur det är med Sven-Erik nu. "Han är uppe och går... men han äter ju inte själv... och pratar inte.." sa hon bl a.
Känslan blev både svår och konstig, eller som jag sa till Carolina sen: "Man får det inte att gå ihop i huvvet... pappa uppe och går... men han finns ju inte längre... om han är uppe och går så skulle han ju vara uppe och gå här hemma hos oss!!"
"Men du vet ju mamma, det är inte så... det blir aldrig mer så... och jag vill inte tänka på det mer nu." svarade hon.)
2 kommentarer:
Ja det gäller att ta vara på solstunderna så att man kan plocka fram dem när man bäst behöver dem.
Styrkan vi övar upp när det är svårt och tungt gör det också lättare att ta till sig det glada och positiva när det dyker upp.
Ni gör det bra och förtjänar det bästa.
Kram Karina
hIMMEL OCH PLÄTTAR: Tack, min vän! Precis så är det.. ta vara på solstunderna. Man vet aldrig när man kan behöva styrkan man fick med på köpet, så att säga. Tack också för att du ser.. vi försöker att göra så gott vi kan. Å alla människor förtjänar det bästa.. försöker jag tänka. Varm kram..
Skicka en kommentar