lördag 14 juli 2012

Så mitt älskade barn...

... allra först är jag mamma.
Du mår inte bra. Kanske är det en reaktion. Kanske är det sorg.
Du försökte så gott du kunde att skämta ock skoja med mormor de sista dagarna innan hon somnade in. Du ville så gärna ge henne glädje... ändå.. Det måste ha varit svårt att se henne ligga där och höra hur tungt och rossligt hon andades. Det måsta ha varit ännu svårare att vara där när hon somnade in. Se alla som grät... och du som inte gjorde det.
De senaste dagarna som du har följt med till morfar och försökt vara stark, Ingen har ju ändå frågat hur du mår.
Idag har du mått illa, varit yr och blek, ont i magen, Legat hela dagen.

Så mitt älskade barn... allra först är jag mamma. Imorgon blir det både sovmorgon... lång frukost.. och fortsatt myspys. Vilket jag tror var precis vad mormor menade, fast med lite andra ord: "Elisabeth, du måste lova mig att aldrig lämna bort Carolina!"

..........

Nu är det natt, och alla mina andra tankar och skriv får vara där dom är. Mina syskon och min pappa åkte idag till Rajastrand, där mamma och pappa tidigare bodde,. över helgen. Det gjorde dom rätt i. Nästa lördag är det begravning... av "en annan älskad kvinna". För MIN mamma... hon ligger just nu och sover på Himlastigen 14, och imorgonbitti så vaknar hon tidigt, och vill ha kaffe på säng. Likadant var det igår... när vi var på kyrkogården och tittade ut en fin gravplats... eller när vi satt där och pratade med prästen om vem hon var... det var också för "en annan älskad kvinna" Å jag måste få hålla fast vid det just nu... det går inte annars.
.

2 kommentarer:

Renée sa...

Stackars flicka... Hoppas det lossnar snart med hennes sorg, hon behöver nog gråta tror jag. Ha det så gott ni kan, KRAM!

bollebygdsbo sa...

Många, många varma kramar till er.
En fråga: Varöför är inte du och Carolina med i Rajastrand? Jag kan ju läsa mellan raderna hur mycket du längtar dit.
Tankar och kramar till dig. <3