Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
En dagbok för livet
Min mailadress
Om mig
- Elisabeth
- Tjej och mamma på snart 50 år... Min man fick i november 2005 diagnosen Alzheimers med stora frontallobsskador!Han var då 49 år. Jag var hemma med honom fram till den 22 januari 2008, som var dagen då han lades in på geriatriken (om det kan du läsa här: http://himlastigen.blogspot.com/2008/01/jag-skriver.html ) Sen kom han inte hem mer.. och idag så befinner han sig på ett särskilt boende för dementa. Så just nu rör sig min blogg om den kaosartade vardag vi lever i! Hur vi försöker hitta ett nytt sätt att leva, i detta väntrum... Men jag skriver om annat också... sådant som är viktigt, och som berör mig på något sätt. Både viktigt, och oviktigt... tokigt, och otokigt. Som livet också ska levas...
Byggstenar i mitt liv
- Små och stora tänk (41)
- Talar till mitt hjärta (91)
Bloggarkiv
-
▼
2012
(336)
-
▼
maj
(44)
- Bara några rader om...
- En nyklippt Pontus P...
- Ett inlägg med lyckliga bokstäver...
- Å så blir det måndag morgon...
- 'Men mamma'...
- Mamma på mors dag..
- Jonas kommer med tårta..
- Sommarfika på balkongen..
- Visst är det väl så...
- En kaffe på stan...
- Det blir ingen bättre Elisabeth än så här...
- Lördagmorgon...
- Just nu och just här...
- Igår kväll var jag till Stockholm...
- Sent igårkväll...
- Ett leende sker i ett ögonblick, men minnet av det...
- En talande bild...
- Kan man vakna vackrare..
- En nervös Carolina...
- Mor lilla mor...
- Hur kan världen runt omkring mig...
- Nu med Kahls kaffe till mamma...
- Men hur det än är...
- Jag undrar...
- Tänk att lite gul urin...
- Onsdagmorgon...
- Pappa håller mamma i handen...
- En tidig morgon...
- Det är märkligt
- Som om ordet förnöjsam...
- Bara en bild...
- Familjemiddag..
- Melodikrysset...
- Det viktigaste ljuset...
- När det inte finns mer att göra...
- Mamma hemma med bårbil...
- Mamma blir glad när vi kommer med Kahls kaffe..
- Mamma sover mycket nu...
- Mamma min...
- Vad står det om Ketogan?
- Igår kväll kändes det vemodigt...
- Bara en bild...
- Jag är så trött på den här utsikten...
- Vi sitter på akuten igen..
-
▼
maj
(44)
Mina länkar
- ALZHEIMERFONDEN
- Belenas hem på nätet
- Bloggblad
- Christina
- Det stora i det lilla
- Di The Queen
- Essemias värld
- Hallongränd 4
- Hjärtebarnsmamma
- Kicki
- Lantluft
- Maggans blogg
- Marskatten
- Min dotters blogg...
- Musikanta
- Nina
- Plommenad
- Ruta Ett
- Tokiga tankar / allvarliga funderingar
- Trollmor
- Trolltyg och Änglaströssel
- Tussegumman
- chaos
- gnällspikar och livsflanörer
- isa bloggar
- the adventure for life
- ullamonas blogg
1 kommentar:
Åh vilken lycka att kunna äta familjemiddag! Här blir vi inte så många längre vid de tillfällena...Passa på att njuta!Tänk inte på sedan utan var glad (så gott det nu går, inte alltid lätt) så länge de tillfällena finns. Dem som man kan spara ihjärtat.
Skicka en kommentar