måndag 26 december 2011

Antingen så förstår man...

... eller så förstår man inte, att det är ganska mycket som är tufft nu. Både med det ena och det andra...

Egentligen så skulle jag vilja skriva om allt som har hänt de senaste dagarna, men av flera skäl just nu så gör jag inte det... dessutom har jag haft huvudvärk rätt ofta den senaste tiden. Vilket antagligen beror på att jag inte kan läsa texten på den lilla teven, som vi fick låna. Vilket jag ju egentligen redan visste att jag inte skulle göra... då jag inte ens på våran stora teve, den som gick sönder för ett tag sen, såg texten särskilt bra.
Carolina har också börjat klaga på att hon inte ser.
Visst är det här ett av mina minsta bekymmer... och jag är glad att vi har en teve överhuvudtaget... men ändå... för oss är det en stor livlina de flesta av dagar... och speciellt nu vid jul och nyår... att kunna se på teve.

Så... antingen förstår man, eller så förstår man inte, att en mamma är som starkast när det blåser som kallast. Hon är som starkast vid varje högtid när familjer samlas och hon måste vara den som tar emot sen i deras ensamhet. Hon är som starkaste när hon samtidigt måste vara allt det som försvann... pappa, familj, vänner. Och, vilket är viktigast, hon ska vara den starkaste att lotsa sitt barn vidare ut i världen sen...

Men jag kommer att skriva... mina minnen är viktiga för mig.
Oavsett hur de såg ut...

..........

En god fortsättning önskar jag alla er därute... och förlåt att jag inte orkar svara på några kommentarer just nu. Vi har det bra, Carolina och jag... men som sagt, det är mycket som är tufft nu, och jag är ju starkast!!

2 kommentarer:

Med Lenas egna ord sa...

ja,Elisabet, du ÄR stark som orkar med allt. Följer din blogg och lever med dig och Carolina.
Bry dig inte om dumma kommentarer, ingen vet hur ni har det.

Stormiga kramar/Lena

Ruta Ett sa...

Jag önskar av hela mitt hjärta att 2012 ska bli ett bra år för er.
Bamsemegasuperkramar till dig och C.