"Åh vad jag önskar att jag kunde ringa till pappa och fråga om vädret nu"...

... sa Carolina nyss. När hon satt här bredvid mig i fåtöljen. Ute skiner solen.. och på stereon sjunger Lasse Berghagen lämpligt om Stockholm i sitt hjärta.
"Ja, men det är väl bara att titta ut genom fönstret, gumman... fast du kanske menar... som om han vore i Holmträsk eller så? frågade jag
"Ja, just det" svarade hon.

Vi pratar en stund om det. Om längtan och saknad som sipprar på.. alltid finns där. Gör mer ont ibland... och mest när man ska ha roligt... och inte han kan vara med.

Nu har hon iallafall gått ut med Pontus P. Å jag ska diska... tillsammans med Evert Taube, och Sjösala vals.

"Rönnerdahl är gammal men han valsar ändå,
Rönnerdahl har sorger och ont om sekiner .
Sällan får han rasta - han får slita för två.
Hur han klarar livet, kan ingen förstå...
Men
Lycklig som en lärka uti majsolens sken,
sjunger han för ekorrn, som gungar på gren!"
- se så många blommor som redan slagit ut
på ängen!
Gullviva,
mandelblom,
kattfot
och blå viol.


Jag gillar den där Rönnerdahl...