lördag 7 maj 2011

"Jag älskar dig, bästjänta min"...

... sa mamma alldeles nyss i telefon.
"Jag älskar dig också, min bästa mamma i världen", svarade jag.

Som det hemligaste språk... det som bara kan sägas mellan dom två. En tid nu så har det varit "våran grej", bästa mamman och bästjänta min. Sen vet ju både jag och min syster att vi båda är "bästjäntor" i hennes ögon.

Men orden "jag älskar dig" har hon aldrig sagt spontant så där förut... tack mamma min.

Hon var nog lite orolig inför natten nu. Imorse berättade hon på telefon att natten varit besvärlig och hon hade haft svårt med andningen, å att de då hade gett henne mer urindrivande. Hon hade sen också berättat för läkaren att bara att vända sig i sängen fått hennes hjärta att börja gå oroligare, och hur hon fått svårare att andas.

Sen tror jag att dagen idag varit lite lugnare för henne... än om jag också såg hur trött och blek hon såg ut där hon satt på sängkanten när Carolina och jag kom dit. Hon sa också till sköterskan att hon kände sig "lite trött och däven". Men pappa, lilla gubben som varit där hela dagen, hade både på för- och eftermiddagen fått ta med henne ned till centralhallen i rullstol. Det var roligt att höra... och med gofika från NK och kaffe från Kahls så fick vi en mysig och varm stund tillsammans där på hennes rum... mamma, pappa, Carolina och jag.


Nu när hon ringde så hörde jag också hur trött hon var. Pappa hade varit där länge, och hjälpt henne inför natten. Hon var så tacksam för det...
Vi sa godnatt... sa de hemliga orden... och så det viktigaste till henne inför natten: "du behöv int´ va ampen stinta!"

Jag älskar dig också mamma... i evighet.


..........


Vi fixade idag också. Imorse kom pappa hit för att få hjälp att smörja in sina onda fötter... och sen gick Carolina och jag på stan och strosade lite. Men det var inte lika roligt som det brukar vara... som om inte ens gofika och titta på stundentkläder kan hålla undan oro och svårt längre.

Vi köpte med oss fika och åkte upp till mamma och pappa istället.

Nu är det kväll... jag sitter i vardagsrummet och skriver. Carolina myser med ljus inne på sitt rum, och har haft lite hemmaspa... och snart ska vi göra oss lite fika.

Å jag sover som vanligt med mobilen bredvid sängen...

3 kommentarer:

á Mona (från Raja) sa...

Låter som att du har det sjåigt mest ständigt, med oro och "ampen" för de dina... Hittade hit ikväll efter ditt inlägg på FB. Tänkte att jag måste ge mig tillkänna. Du får hälsa från mig till både mamma och pappa (kommer så väl ihåg din mors nynnande medans hon pysslade med oss ungar, och hur jag tragglade på dragspelet med far din *ler*) Sköt om dig så gott det går mitt i alltihopa. Sänder kramar!

Loppan sa...

Du skriver så vackert. Förmedlar känslor och stämningar så man precis förstår. Tårarna rinner...
Tänker på dig!
Varma kramar!

Elisabeth sa...

á MONS (FRÅN RAJA): Vad roligt att höra ifrån dig.. jag vet att mamma ofta har funderat hur du har det. Ja, just nu är det en tid med mycket oro och väntan, men det måste ju bara gå ändå på någe vis. Ja, jag tror att du vet hur det är... så sköt om dig du med så gott det går, Mona! Varm kram...

lOPPAN: Tack snälla snälla Loppan! Dina ord värmer och ger bärkraft, än om jag ju inte vill att någon ska gråta heller! Var rädd om dig, du lilla varma loppa... Varm kram..