... och tycks inte komma i säng.
Inte för att jag är särskilt depp eller så,men det finns så mycket oro för framtiden... och så är jag rädd för mardrömmar inatt igen.
Hur ska allting bli? Var ska jag hitta styrkan att möta det som jag vet kommer? Hur ska jag hantera och balansera allting... livet och döden. Å det jag har på näthinnan mest hela tiden nu.. ska det finnas kvar där livet ut?
Jag skulle behöva jordens alla bra-inputtar just nu, känns det som...
Nu har jag skrivit det här, och sen så bestämmer jag, och skriver:
"Nämen, nu får du skärpa till dig, Elisabeth.. imorgon är en ny dag... tänk bort det... poff poff!... och gå och lägg dig... du fixar det här också!"
Sov gott Sven-Erik...
Sov gott Mamma...
Sov gott världen...
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
5 kommentarer:
Tänk om man kunde tänka bort alla bekymmer poff...poff...sådär bara. Det är bara att de inte vill stanna borta utan popp...popp...så är de tillbaka igen. Jag är dålig på att trycka bort dem.
Men sov gott du me', vännen
Nuär ju allting så himla intensivt, du ser ju bara en massa elände och död framför dig. Inte så lätt att bara skjuta undan allt... Jag tror faktiskt att detta oroandet innan är värre än efteråt. Då är det ju liksom över och de som dör får frid... Väldigt svårt det där... Jag önskar dig en underbar dag i solen! KRAM
Sitt hos din mamma,så mycket du kan och orkar! Håll om henne,prata med henne....för det kommer en dag när du tänker på allt du skulle behöva berätta för mamma. Kramar från en "pappalös"
Eva Taavo
Sov gott du utan mardrömmar och oro.
Första strofen i Vaggvisa för Bim, Cornelis och alla andra människor på jorden kanske kan hjälpa till.
Nu sover Staffan nu sover Stina
Bikupan sover, i den sover bina.
Taxen sover i korgen
glädjen sover och sorgen.
Bara mörkret är vaket.
Målar svart över taket.
Om allt här i världen ber man om lov
men man sover i frihet så sov… sov..
Kram
En sen tisdagskram! Sov gott och dröm sött!
Skicka en kommentar