onsdag 2 mars 2011

Just nu...

... så fokuserar jag på det braiga. Med all den kraft jag bara någonsin ägt... i varje sekund... och helt enkelt för att inte gå under. Å jag skriver hellre om det nu, känner jag... det braiga... och det som ska ge all den input jag/vi behöver. En medveten strategi... att hålla undan det svåra som ändå finns här. Vi får se hur det går...

Så just nu... så sitter jag i rumssoffan och luktar som en mindre parfymfabrik. Efter att ha varit ute med min vän M (kontaktpersonen), så har parfymerna vi provade på Åhléns och Kicks inte hunnit dunsta bort riktigt än.
Men en trevlig dag... med fika... och som sagt, parfymprovning. Å framför allt... en dag för att medvetet inte tänka på svårt.

Å Carolina står i köket och steker pannkakor! I linne och kortbyxor...?
Hon ska tydligen ha dem till frukost imorgon...

Kvällssolen värmer genom skitiga fönster.. och jag är trött av dagen.

6 kommentarer:

Kersti sa...

Trött men lite glad kändes det som i inlägget. Jag hoppas att känslan får hålla i sig. Kram.

caja sa...

Vilken härlig dag du har haft och vad glad jag blir av att läsa! Det är viktigt att du unnar dig dessa bradagar så du orkar med alla de där andra....

Stor och varm kram/caja

Nina Lindh sa...

Kraaaaaaam!

Camilla sa...

Det är dagar som denna som man
sparar och tar fram när det
blåser kuling!
Jag blev så snopen när jag satt
och läste min Kommunaltidning,
och fick se SE:s ansikte där.
Det var en bra artikel, som
verkligen belyste hur osedd denna
grupp av yngre är. Vad härligt att
läsa om en så aktiv och påhittig
personalgrupp.
Sköt om dig, Kram

Elisabeth sa...

kERSTI: Tack snälla Kersti! Så var det igår! Å jag jobbar med glad-känslan.. Varm kram..

cAJA: Tack snälla Caja! Vad glad JAG blir om jag kunde göra någon lite glad på den här allt som oftast eländesbloggen... tack snälla! Å "alla de där andra" dagarna måste bara bli gladare ... hur det än blir! Varm kram..

nINA LINDH: Å en varm lång grattiskram till dig idag... Varm Kraaaam..

cAMILLA: Ja, du har så rätt! Men kulingdagarna måste bli bra dagar det också... hur det än blir! Jag jobbar på det.
Sen blir jag lite förvånad när du skriver att du sett SE:s ansikte i din kommunaltidning... förvånad och lite.. ja, jag vet inte riktigt vad jag blir. För de brukar alltid ringa och fråga mig om det är ok att han är med i olika sammanhang.. som t ex när han var med i ett reportage i vår lokaltidning förra året.
Nu har de inte alls frågat. Å inte för att jag tror att jag skulle ha motsatt mig det... men ändå... det känns viktigt för mig, som hans fru, att ännu få vara den som tar det yttersta ansvaret för vad som visas upp, och skrivs när det gäller honom. Nu vet jag ju inte ens varför han var med på bilden.. och det tycker jag känns olustigt. Men kanske tycker inte personalen längre att det är viktigt att fråga mig? Kanske ser de oss inte som gifta längre? För mig hade det iallafall varit en viktig gest... att ringa och fråga. Tack för att du berättade.. och det skulle ha varit roligt att se artikeln. Varm kram..

Camilla sa...

Mejl är skickat med länk till artikeln.

Kram