Jag önskar jag kunde skriva...

... att faran är över med mamma... men det gör jag inte. Visserligen så är allting bättre jämfört med i lördagsnatt, men...
De kunde inte göra någon undersökning idag. En undersökning på hennes klaffar, och som skulle visa om de bakterier som hon nu har i kroppen har skadat hennes klaffar. När de skulle sticka ner slangen så började hon blöda från luftvägarna... och man fick avbryta Kanske kan man göra ett nytt försök på fredag.
Å ikväll hostade hon upp rätt mycket blod, och blodblandat slem...

De ger henne också flera olika sorters antibiotika, och ganska mycket. Men hon har börjat få fragminsprutor... och det känns ändå positivt... då jag vet att hon behöver få blodförtunnande medel för att inte blodet ska bli för tjockt... då hon kan drabbas av en propp. Å är det för tunt så kan hon få en blödning. För några år sedan fick hon en hjärnblödning av just den orsaken...

Men det var ändå roligt att hälsa på henne ikväll. För bara det... att faktiskt kunna hälsa på... ja, det är en gåva uppifrån.
Tillsammans med pappa så åkte jag upp... och hon blev så glad då vi kom. Pappa hade med sig flera barnmatsburkar... han hade med sig en termos som han hade fyllt med varmt honungsvatten... och han hade med sig nykokta ägg, som hon hade beställt. Å än fast jag visste hur trött han var.. och hur dagen hade varit fylld med nog mycket ändå för honom... så var han som en liten glad tomtegubbe när vi kom in till mamma. Han hjäpte henne att äta... städade på hennes bord... hämtade än det ena, och än det andra.
Imorgon bitti ska han åka dit och hjälpa henne att duscha...

När vi åkte därifrån, så sa jag till honom hur mycket jag beundrade hans styrka för mamma. Han sa, som han brukar: "Ja, men jag lovade ju mamma att finnas för henne i både nöd och lust... och nu är det nöd! Så det är inget märkvärdigt jag gör... och jag vet ju att hon skulle ha gjort precis samma sak för mig!"


Jag pratar också rätt mycket med svärfar nu. Jag vet ju att han hör mig... där uppifrån.

.........

Det har varit mycket mycket idag... och nu vill ögonen bara ramla ihop hela tiden... så skrivet blir som det blir. Jag hoppas det ska bli en bra natt att sova. Å jag har telefonen bredvid mig i sängen...