måndag 21 juni 2010

Det är måndag...

och jag sitter som vanligt i sängen och skriver. Carolina sover fortfarande, och Pontus P ligger på min fot och snarkar. Kaffet är urdrucket och på radiolan pratar de om Italien...

Å jag tycker det känns för ämligt... jag har inte ens råd att bjuda Carolina på fika på stan idag. Igår bestämde vi att gå ner på biblioteket idag och låna lite nya böcker.. och sen, om det var dåligt väder, så skulle vi gå hem och dricka choklad med limpmackor till. Nu strålar solen från en nästan klarblå himmel.. så det får nog bli någe annat än varm choklad.

Jag är mycket medveten om två saker nu... antagligen så finns det de som tycker att jag inte ska skriva om dålig ekonomi... och lika antagligen så kommer jag att få anonyma och fula kommentarer om det.

Men just nu så väljer jag att strunta i det... det är som det är. Jag klagar inte... jag har det bra ändå... det finns de som har det så mycket mycket värre... mina barn är friska... jag kan kliva upp ur sängen varje morgon... men jag blir bara så... uppgiven och less ibland. Som nu... det vore ju nu man skulle ha behövt lite... så där så att man kunde fixa lite extra input. För henne.. Å säg den som inte vet hur det är att kämpa på med lite trist ekonomi...

Men som jag brukar skämta ibland... "pris ske gud - här kommer skatteåterbäringen", så är det snart fredag. Midsommar.

..........

Jag hade egentligen skrivit så mycket mycket mer nu på morgonen... men som jag hela tiden brottas med nu... "ska jag lägga ut... ska jag berätta... ska jag våga... har jag kraft nog" så bestämmer jag mig för att inte göra det... utan sparar det jag skrivit som utkast så länge.

Nu har Carolina klivit upp... och vi ska göra den här sommarlovsdagen till den bästa... den här dagen också. I eftermiddag ska vi fixa fint på balkongen...

5 kommentarer:

Bittan sa...

Ha nu en underbar dag o njut av solen som skiner båda två eller förrästen alla tre glömde ju Persson...själv skall jag strax gå iväg till jobbet det är nästan 30 grader i mitt rumsfönster så det blir en tuff dag att jobba.
Många soliga kramar från Göteborg

Mimmi sa...

Kommer Carlina sommarjobba något? Har kommunen där ni bor sommarjobb för ungdomar?
Vet att utan kontakter kan det vara svårt att hitta något.
Men ett helt sommarlov .....kan vara jobbigt att "bara gå hemma".
Ni har ju varandra.

✿Ewa sa...

Elisabeth; Det här är din ventil, du ska skriva om allt som du vill skriva om. Det är vi många som tycker och många som säger till dig. Jag förstår att det blir jobbigt med dessa negativa kommentarer att de tar bort skriv glädjen och ventilen täpps igen.

Men det är du som bestämmer ingen annan. Lägg ut alla skit kommentarer, du behöver inte gömma dem. Visa upp -så här ser det ut, de som förmodligen inte heller vågar skriva sitt namn som underskrift utan bara vill sprida olust.

För vem mer än du vet hur du känner innerst inne?

Stor och varm hjärtekram

Renée sa...

De som gnäller om att man inte ska skriva om dålig ekonomi har nog själva aldrig haft dåligt med pengar! Sen kanske de inte förstår hur mycket det kostar att ha dubbla bostäder... Det är faktiskt jäkligt dyrt med bostad, städ/tvätt plus mat på äldrehem.
Stå på dig, skriv om det DU vill och skit i vad andra tycker. Om du inte har det så godkänn alla kommentarer innan de publiceras. Bara klicka bort det dåliga!
Ha det bäst!!!

Elisabeth sa...

bITTAN: Tack snälla "fusksvägerska"! Å du vet att jag önskar dig detsamma.. varje varje dag. Å Pontus P hälsar också till dig och Kimbo... Kram..

mIMMI: Vi har pratat mycket om Carolina och sommarjobb de senaste åren. Hur hon har känt, och framförallt om hon skulle orka. Hon var 14 år när SE fick sin diagnos och att hon överhuvudtaget har klarat av skolan så här långt är en stor bedrift av henne. Förra året så blev de lovade sommarjobb av kommunen, men jobben räckte inte åt alla. I år beslöt hon att hon ville vara ledig, då 2:a året på gymnasiet varit så jobbig... men jag vet att hon ändå sökte några sommarjobb som hon inte har hört något ifrån. Jag tror att hon vill... men orkar helt enkelt inte. Å hon måste få bestämma själv, och ladda de batterier hon behöver.
Sen kan jag hålla med dig... att gå hemma ett helt sommarlov är jobbigt för vem som helst. Men detta förutsätter nog på någe vis att det är lugnt på hemmafronten... Sen är vi nog olika som personer också... jag har jobbat sedan jag var 10 år... för mig var det en flykt att komma bort... för henne blev det tvärtom... hon behövde, och behöver fortfarande tryggheten hemma för att sen orka med skolan, vilket ju är huvudsaken. Nu blev det kanske lite rörigt med tänket, men jag hoppas du förstår hur jag menar..
Tack snälla för tänk och input... Kram..

eWA: Ja, du vet, det här är något som jag funderar på hela tiden nu...
Vad händer om jag lägger ut alla dessa anonyma och elaka kommentarer? Vad händer om jag berättar om vad som egentligen hänt, och vad som har skadat oss under alla dessa år? Vilka konsekvenser får det? Inte bara för mig... utan även för de som gett dem? Kan de bära det? Å om jag vet att de inte kan det - ska jag ändå lägga ut dem då?
Jag måste fundera mer, men jag är oerhört glad för ditt input och tänk...
Att för första gången lyssna till det man innerst inne känner och våga bära ut det - utan att man får höra att man är egoist eller dum i huvudet... det kräver mod just nu.
Jag är glad att du finns... Kram..

rENÉE: Nej, så är det nog. Men jag undrar ofta varför det låter "gnäller om pengar" när man berättar om en krass verklighet? Å likadant är det åt andra hållet "skryter om pengar" när man vill berätta att man har det bra. Jag förstår inte det...
Man ska väl "skratta med de som skrattar och gråta med de som gråter"? Jag menar, glädjas med de som har det bra, och ömma för de som har det sämre? Ha det bäst, du också! Kram..