(Fyndet på kupan idag...)
... kan bli räddningen för dagen! Jo, men så där så att man känner lyckan över att hitta någonting som man kan glädja Carolina med... och som i sin tur tränger undan lite av tröttheten över att måsta kämpa så in i vassen hela tiden.
Så går man därifrån... och känner sig med ens lite lättare... jag ser ju hennes leende framför mig... vet hur glad hon kommer att bli... och hur hon säkert kommer att vilja möblera om bland alla sina tesorter och burkar sen.
Å det blev precis så... räddningen för dagen!
För Carolina blev verkligen så glad över den lilla fina teburken. Och efter att vi ätit middag så blev det precis som jag trott... ommöblering av både te och burkar. Å mer disk till mamma...!!
..........
Egentligen så skulle jag skriva om någonting helt annat... någonting viktigt. Viktigt och bara det svåraste! Men det får vara ikväll... jag vill hålla kvar teburkskänslan ett tag till. Sen så har det inte riktigt mognat fram än... somliga saker måste man försiktigt närma sig. Som det dåliga samvetet t ex... att man inte finns där nu... hos honom. Det är... nej, det får bli sen!
Nu är jag trött... det har varit en lång dag. För man måste bestämma sig för att fixa räddningsaktioner för sig själv somliga dagar... och så är det ju för det mesta här nu. Ingenting ramlar ju in av sig självt... så jag hittar på och planerar hela tiden... och idag tog jag Pontus P med mig på lång långpromenad i Gammlia-skogen, gick igenom ännu en hög av gamla handlingar (det får bli en hög i taget, känner jag...!), och sedan så gick jag ner på Röda Korset med en påse gamla julgransprydnader. Där teburken stod och väntade...
Så vi fixade idag också... mycket tack vare teburken.
7 kommentarer:
Hej vännen!!
Men va underbart att du tänker så!! Vilket hjärta du har!! Men det är verkligen sant.. delad lycka är den totala lyckan =)
Önskar dig & din dotter en underbar Torsdag!
Förstår att det är tungt i ditt hjärta & att din saknad efter din man är stor, men jag måste säga att du är stark!! Du kämpar på & du tänker så mycket på din dotters välbefinnande & det är starkt!!!
Att tänka positivt är lättare sagt än gjort många gånger, men ack så viktigt.
Tycker du är stark & du har ett stort varmt hjärta!!!
Kram Tina
Visst är det så, att ibland så gör en söt liten teburk, hela skillnaden...!
För vad det handlar om, är att se det lilla, som förvandlas till det stora...som bär.
Underbart vännen...
KRAM ~~~
Vad härligt att en teburk kan rädda din och Carolinas dag :) Det är bra att du kan glädjas åt det lilla...det är något man lär sig när man gått/går igenom något svårt i livet;jag vet för jag har själv gått igenom svåra saker i livet och därigenom lärt mig att uppskatta det lilla.Det måste man för annars går man under. Önskar dig en underbar dag/Kram
Te är som bomull för själen och en härlig avslutning på kvällen. Så bra att Carolina blev glad och du fick en fin dag med alla dina göromål.
Kram och "go girl"!!
Tänk att en sån liten sak kan betyda så mycket. Men det är ju omtankten som räknas och det har du ju massor av.
När jag kommenterar här är det torsdag och du har kanske fått ork att börja skriva om det svåra som du inte ville igår.
Jag tänker mycket på dig och önskar av hela mitt hjärta att ditt liv ska bli lite ljusare med månaderna som går och med himmelsljuset som också kommer.
Det är bra att du skriver om dina känslor i alla fall - jag tror att det hjälper mycket.
Varma styrkekramar/M
tINA: Ja, så tänker nog varenda mamma, tror jag... att barnens glädje är viktigast.
Du förstår alldeles rätt, min vän... men jag tror det är så för de flesta som går igenom någe tungt och svårt... man måste göra ett val. Drunkna eller gå vidare.. och jag vill ju leva. Hur tungt det än är..
Jag tror att alla äger styrkan, men att vi behöver olika hjälpmedel och verktyg för att kunna använda den. Som peppande vänner t ex... som du... det är ju ett av de starkaste verktygen man får. Den som aldrig får ett sådant verktyg till hjälp, kanske heller aldrig kommer att kunna använda sin egen inneboende styrka. Tack snälla för att du finns... DU har ett mycket mycket stort och varmt hjärta! Varm kram..
mORMORSHEM: Men vad roligt att höra ifrån dig... jag kommer inte längre in på din blogg?
Å du är väl, om någon, helt unik på att kunna se det stora i det lilla... o den gåvan har du sen delat med dig många, många gånger utav på din blogg, min vän. Kram..
pIA: Ja, och igår var det en tunika på Lindex för 64.50 som räddade dagen... och som även kommer att rädda dagen imorgon.
Du har helt rätt om att svårt gör en ödmjuk och tacksam för det lilla... för dess motsats, att bli en bitterkajsa, det är åteminstone min fasa på den här jorden!
Jag skulle önska, med ett barns naiva syn, att ingen skulle behöva gå igenom svårt... oavsett vad... så jag tänker på dig. Kram..
eLEONORA: Ja, du har nog rätt i det... men jag är inte så speciellt förtjust i te. Men jag tror, fast kanske har jag alldeles fel nu, att te är nyttigare än kaffe.
Carolina hon är rätt lätt att glädja, måste jag ju säga... hon blir glad över allt. För som jag har sagt till henne, sedan hon var liten: "det är inte gåvan i sig som räknas, det är om den ges med hjärtat!" Kram..
mUSIKANTA: Tack snälla för dina ord, som värmde mycket! Inte för att jag vet om jag kan skryta med att äga såna massor av omtanke alla dagar... men jag försöker. Å det är väl det som räknas hos oss alla... att vi försöker.
Att någon tänker på en... bär omtanke om en... det är, som jag skrev i en kommentar här ovan, ett verktyg som hjälper oss till styrka! Så tack, min vän...Kram..
Den är jätte fin! Jag förstår att hon vart glad.
En liten burk, så full av kärlek. ♥
Skicka en kommentar