söndag 20 december 2009

Mest hela dagen idag...

... så har vi pratat om hur mysigt vi ska ha det på julafton.
Allt medan vi har städat lite här och där... spelat julmusik... fikat emellanåt... och bara varit.

Men så mitt i det jag höll på att koka pastasåsen, och jag stod och njöt av Il Divo som sjöng så vackert, så blev jag lite sur i luvan. Lite sådär med leendet i mungipan...
"Mamma, nu är det då inte "loa som sitter på toa" ropade Carolina från sitt rum. Å skrattade gott år det skämt som jag hört x antal gånger nu...

(Il Divo sjöng "O holy night". Loa Falkman brukar sjunga den svenska versionen på min andra julcd!)

"Jättekul, var bara tyst på dig... jag kommer aldrig att kunna höra den här låten nåt mer... inte med nån.. utan att tänka på ditt och Jonas dumma skämt... "loa som sitter på toa" Å förresten så tycker jag att Loa Falkman gör O helga natt precis lika bra som Il Divo... !"

"Ja, men dom behöver då inte ta i för kung och fosterland för att få fram en ton..." fortsatte hon skämta på. Och skrattade gott åt sitt eget fyndiga svar...

"Äsch, nu ids jag inte höra nå mer på dig... o maten är snart klar." Å så satte jag på fläkten ett snäpp till...

Fast jag log, och kände värmen inom mig. Att höra henne skoja, nästan oavsett vad, är den största julklappen att få nu...

..........

Men nu är det en mycket mycket trött Elisabeth som ska isäng... att städa och mysa tar rätt mycket energi. Å imorgon är en ny dag...

2 kommentarer:

Eleonora sa...

Tänk så många underbara sånger vi har knutna till julfirandet! Jag älskar dem alla.

Mycket snö har jag här, vitt och fint och tyst är det. Jag jobbar inte ihjäl mig med julen. Städning blir etappvis med tvätt o strykning däremellan. Idag ska sista klappen inhandlas och i morgon all mat och vin. Ser mycket på TV och roar mig på det viset. Det blir lite ensamt ibland .... men man är ju van vid det här laget. Sänder stor kram till dig och Carolina.

Elisabeth sa...

eLEONORA: Ja, jag tycker också mycket om de flesta julsånger! Jag förstår att det kan bli ensamt... och som jag tror att jag sagt förut, så beundrar jag dig mycket för din styrka att klara av det. Å ofta önskar jag att jag bott lite närmare dig, min fina vän... Kram..