... hårt i handen. Redan i morse så vaknade jag med meningen i huvudet... "när Gud stänger ett fönster, så öppnar han ett annat". Som om denna lilla spira av hopp, mitt i allt elände, hittat ett litet frö av tillit och förtröstan någonstans inom mig... och jag låg länge kvar i sängen... med känslan som täcke, att "när Gud stänger ett fönster, så öppnar han ett annat".
Jag hoppas känslan håller i sig länge...
Å det vackraste hoppet hittade jag i några rader hos min vän Ingela
Det sägs att bara tiden går
så ska den läka alla sår
som sorgsna hjärtan gömmer,
visst är vårt minne kort
men att en när och kär gått bort
är nåt man aldrig glömmer.
En tröst för den som lämnats kvar
är hoppet som ens hjärta har
trots tårarna man gråter,
för himlens eget löfte är
att älskar man varandra här
så möts man en gång åter.
(Atle Burman)
Å mitt i min hand... där hoppet ligger och vilar just nu... där finns också en önskan. En önskan om att hoppet också ska komma till alla er som har fått sitt fönster stängt. Hoppet om att ett nytt fönster ska öppnas...
8 kommentarer:
Hej vännen!!
Så underbar text! Snyft jag blev så rörd!! Hade du funnits här nu hade jag kramat dig & kramat dig!!!
Jag vill önska dig en härlig helg min vän!!!
Kram Tina
Visst öppnas ett nytt fönster! Det är jag helt övertygad om.
Kraaaam på sig!
HEJ!
Jag har nu följt din blogg en länge tid och tycker nästan att jag känner dig lite. Och jag lider med dig och din dotter.
Det var en underbar dikt du visade där! Och visst öppnas det nya fönster, det är bara så svårt att tro på.
Som jag har fattat det så bor vi inte så hemskt långt från varandra, jag bor i Söderhamn. Tänk om vi kunde ses i stället för att "köpa" oss nya vänner? Min har försvunnit p g a min sjukdom. Så jag har extra hemtjänst en tim i veckan s. k. social samvaro för att ha någon att prata med. Men det blir krystat och konstigt.
Min mailadress är:
lena@ohl.se
Vi kunde i alla fall byta telefonnr. Vad säger du om det? Är jag påflugen? Men jag har länge velat ta kontakt med dig.
Hoppas nu att du inte tar illa upp.
Kram och godnatt.
vad fint! Önskar dig en jätteskön morgondag, och jag tror att det finns nya fönster!
Gallan har jag tagit bort ;) men har fortfarande ont emellanåt. Varma kramar och tack för dina varma ord!
Så vackert, att ljuset du tände var menat att leda din man hem...
Visst är det så att stängs ett fönster öppnas ett annat. Och ibland står fönster lite på glänt så att vi får kika in i en tillvaro som snart kan bli vår...
Håll hoppet hårt om axlarna!
Kramar
Johbur
Elisabeth min vän jag tror helt klart att Gud hjälper dig i denna kamp. För visst är det en kamp att kämpa som du gör och jag tror att du helt klart att du förtjänar att få en gå igenom en annan dörr där smärtan kommer att lägga sig. Tiden läker alla sår men ärren finns kvar och det är viktigt att känna att man är värd allt det där extra i fortsättningen. Du är värd allt Elisabeth och det är viktigt att fånga ögonblicken som du gör. Tänker på dig och Carolina ständigt. Många kramar från Tussegumman
Hej gumman!! Jag skulle vilja be dig om en tjänst & du får gärna ta med dig länken & namnet till din blogg & be dina vänner om hjälp!
Hoppas du mår bra!
Jag skulle bli så glad om du ville hjälpa mig med en sak.
Gå in på min blogg & gå in på länken jag lagt in där & rösta på min vän!!
Skulle betyda så mycket för mig!!
Kram & ha en fin Söndag!!
Tina
Å dessa små fönstergläntor, nog finns de alltid...och ibland kanske man bara vill sitta och se det lätta gardintyget vidröras lite lätt av vinden, precis som alla sinnen, innan man kämpar vidare i sin vandring genom all denna tid, och alla dessa livsrum...
Jag läser Dig ofta ska Du veta, även om jag kanske inte alltid skriver något...och jag ser, hur Du om någon verkligen alltid...hoppas...och för mig så är Ditt hopp något av det vackraste, för Du hoppas från allt det som varit, med all den Kärlek och ärlighet som bar då...bär Du också nu, Ditt hopp...ensam, tillsammans.
KRAM från Eva
Skicka en kommentar