torsdag 25 juni 2009

Jag skulle ju skriva...

... med glada och tacksamma ord om dagen vi bjudits på idag. Istället vill orden bli annorlunda. För känslan i kväll är bedövande av något annat. Det dåliga samvetet. Det dåliga samvetet för att jag har varit ute och haft roligt... och han har suttit därborta. "Min SE, han har bara suttit därborta på en stol och stirrat rakt ut i tomheten... medan jag har varit ute och haft roligt!" Så är känslan.
Å jag vet visst.... rent logiskt... att det har han INTE gjort! Han har antagligen suttit ute i trädgården, eller varit ute med sin ledsagare. Kanske har han suttit tillsammans med sina kompisar ute på den fina altanen... och fikat där. Ätit gott, och vilat lite emellanåt... och kanske, har han hunnit med alla dessa saker idag.
Jag vet det! Å ändå har jag dåligt samvete.... mycket.

Det är en ganska ny känsla... åtminstone har den inte varit så här stark tidigare. Jag borde ju ha varit lite förberedd på den, då kuratorn på geriatriken förvarnade mig en gång, och sa att det var väldigt väldigt vanligt. Att känna det som om man svek den man lämnat...att man själv hade roligt, utan sin kära, sa hon. Då förstod jag nog inte riktigt. Nu gör jag det. Plågsamt väl ikväll...

Men jag tänker som så... ja, då får jag bita i det ikväll! Det går inte att göra så mycket annat... och så kanske logiken har segrat till imorgon. Jag bestämmer så....

..........

Min lillebror kom och hämtade oss för en "sommarroadtrip" ut på stan. Å vi fick ju åka cab!! Ja, men visst var det bara för ljuvligt.... och lite lyxigt nästan. Carolina... ja, jag undrar om hon inte låtsades vara lite åt filmstjärnehållet där hon satt i baksätet... för hon satt "stolt som en fura", och såg väldigt världsvan ut!
"Å mamma, märkte du vad dom kollade...?" frågade hon, när vi stannade till på ute på Strömpilen. (Nej, jag har nog blivit för gammal för sånt... sa jag ju inte!)
Där strosade vi omkring en stund... och lillebror bjöd på glass, som vi njöt av i sommarvärmen.

Sedan åkte vi vidare in mot stan. Parkerade nere vid kajen, och promenerade upp till centrum. där vi strosade på en bra stund... skrattade och pratade... och hade lite hyssj hyssj! (Lite hemligt som jag inte kan skriva om nu... !) Sedan bjöd lillebror på dricka... och så småningom så promenerade vi tillbaka till kajen... för att åka hem igen.

Vi fick också skjuts på Willys... så att vi kunde handla lite.

Så en underbar dag... med sommarvärme... lillebror F... skratt och surr... glass och dricka... bilåkning... vind i håret... ja, en underbar dag.

Tack lillebror.... tack snälla snälla!

7 kommentarer:

trollmor sa...

Men du ,nu blir jag då rakt avis på dig. Tänk min dröm är att äga en cab nån gång.Att få åka omkring så där.Woaw !
Vilken dag du haft.Kan nog förstå det där med din känsla att du inte ska kunna glädja dig själv. Men vet du jag tror att S-E vill att du ska vara glad och få vara ute och ha roligt, unna dig själv grejer nu.Jag tror inte han vill att du ska sitta hemma och vara ledsen.Du blir också en gladare person mot honom när ni ses igen och då kan du också berätta allt för honom ,även om han är i sin värld.Jag är så glad att du har såna här fina dagar och jag hoppas innerligt att det ska bli ett pärlband av såna dagar i fortsättningen för dig för det påverkar alla dina nära och kära i din närhet.
En jätte(varm)kram till dig från ett mycke varmt Vilhelmina
ewa

Ancan sa...

Låter verkligen som om ni haft en fantastiskt trevlig dag - härligt!

Och du - dåligt samvete är helt , totalt förbjudet ;-)

Anonym sa...

Låter som Ni har haft en perfekt dag med Freddan. Ja detta var nog vad Ni behövde Du o Carro.

Kramar Bittan

Di sa...

Ja, sina logiska tankar är inte lätt att styra mot känslornas oförklariga verklighet emellanåt, men bra att du fokuserar på att känna efter och reflektera kring det du känner, för det hjälper dig att fortsätta leva. Många varma kramar och vad härligt att ha en lillebror som du får njuta med :)

kicki sa...

Denna dagen behövde du min vän...man måste unna sig såna dagar..och jag är säker på att skulle SE vetat om detta så skulle han skrattat och sagt, javisst lilla gumman, ut och ha det gott i sommarsolen...
Ha det nu så bra under helgen, som vanligt skickar jag dej en stor go kram.

Christer sa...

Att du nu förstår vad hon då menade, är ju trots allt ett steg på den långa och jobbiga vägen.

Jag skriver som Trollmor, inte hade S-E missunnat dig att ha det roligt, avkopplande och trevligt!

Gå bara till dig själv, om du och S-E hade bytt roller med varandra och det hade varit du som var sjuk och han som var frisk.

Du hade ju med all säkerhet velat att han skulle ha det så trevligt som han bara kunde få det, trots din sjukdom. S-E som är en sån snäll och omtänksam person (jag känner ju honom väl, alltsedan vi var små) unnar dig och Carolina inte något annat än det allra, allra bästa. Eller hur?

Eleonora sa...

SE har INTE suttit och stirrat rakt ut i tomheten, som du säger. Han har fikat och pratat med de andra och haft det bra efter den situation han befinner sig i. Det är det logiska! Inget annat gäller.

Dåligt samvete för att du haft en fin dag??? NEEEJ - snälla Elisabeth tillåt dig att ha trevligt och vara glad - DET skulle SE uppskatta, att du var "som vanligt".

Hoppas du får många lika fina dagar som denna under sommaren nu.

Kramar