Tankens skuggor
Hon rör sig i tankens skuggor
Tittar i vinklar och vrår
Bland damm och spindelväv
Även där hon inte vågat titta förr
Med sig har hon ett svärd
Inte för att kriga med
Men det är dags för försvar
Inte bara försvara andra
Hon försvarar nu sig själv
Hennes svärd är väl använt
Men det känns inte vant
Att svinga det i eget försvar
Svärdet är även bra att ha
När hon rensar i snårig terräng
För nu vill hon ha mer plats
Helst utan att skada andra
Men försvara sig tänker hon
(Gisan Dahlström 2008)
Jag är lite låg nu. Det är mycket
som måste levas nu. Det är mycket
att måsta andas nu... tysta andetag
ett tag till.
..........
Carolina har sökt sommarjobb.
Mamma var hit igår.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
4 kommentarer:
Vi är många som i tysthet bär på det där svärdet...
Inte för att jag vet om det hjälper att veta att man inte är ensam om det ?
Jobbigt att vara låg, särsklit när det blir tätt mellan gångerna.
GFinns väl egentligen ingen tröst att ge, bara de uttjatade orden om att kämpa sig upp ige.
Och det vet man ju hur lätt det är;)
Kramar till dig "från en låg till en annan"
Ta ett andetag i taget. Ett myrsteg i taget. Det går framåt för dig även om det inte känns så alla dagar. Jag kan se det utifrån. Hoppas att Carolina får sitt sommarjobb! Stora kramar...
Så underbart hon skriver, vår söta Gisan! Jag förstår att du tar till dig orden och tankarna, Kram
din blogg är verkligen inspirerande! heja dig och din familj!
Skicka en kommentar