måndag 2 mars 2009

Så är det

Det bor en djup sorg i mig. Konstant och hela tiden.
Inte akut, så att jag vill gråta och skrika.
Bara hotande somliga dagar...

För här på Gustav Garvares gata så måste vi överleva.

5 kommentarer:

Dubbelörn sa...

Nu har du 2 mail att läsa... ;)

Du är allra bäst!!

Gisan sa...

Ja det klart att ni ska överleva. Men jag önskar att ni finge mer hjälp och stöd för att överleva och leva och även kunna släppa sorgen lite då och då. Kramar...

Anonym sa...

Ja visst bär du på en djup sorg, och det är svårt att "lära sig gå igen", efter en förlust.Men du kommer att klara det. Kom ihåg att när du känner dig svag -när hotet kommer - , så behöver du inte visa dig stark. Stor Kram Nalle

Anonym sa...

Det här fixar du Elisabettan .. går du till någon inom sjukvärd eller annat för pratstund.. kanske var bra för dig.. om inte.
jag vill tala om att jag bytt tillbaka till min gamla Kafferastblogg igen av olika orsaker..
Om du skulle titta förbi:-)
Kramar.. alltid

Eleonora sa...

Tassar in här och säger God Natt och sov gott. Kram