söndag 9 november 2008

Snart slut...

... på den här dagen. Å det gick ju.... för att vi bestämt det.
Som en tyst överenskommelse att allt prat om pappor idag var förbjudet.
Inte ens ett litet knyst åt det hållet.

Vi fikade länge i min säng... hon längst ner, jag längst upp... och en sovande Pontus P mitt i. Pratade om hur fint vi skulle göra idag... vad hon skulle göra, och vad jag skulle göra.
Vi hade tänt ljus... mackor med kaffe och the... och tusen smulor i sängen.
Julen... den som vi peppar varandra inför hela tiden nu... den som ska bli den bästa någonsin, säger vi... den pratade vi länge om. Hon gick och hämtade sin önskelista.... på 7 kilometer! (Nej, nu skojar jag... men den blir nästan så lång när varje liten sminkgrej ska, och måste detaljbeskrivas för en icke sminkkunnig mamma/tomte!)
Det var viktigt för henne... att få läsa upp den för mig. Då var det viktigt för mig också.
Det var en viktig och mysig stund...

Men det blev lite tufft när jag tog morgonpromenaden med Pontus P.
Först ringde jag min pappa och gratulerade honom på fars dag... sa att vi inte skulle komma dit idag... att vi hoppade över den här dagen... men att vi skulle uppvakta honom lite sen istället. Han förstod ju...
Sen ringde jag till Tomtebo... där SE bor nu. Pratade med personalen. Sa att vi inte skulle komma dit och fira honom idag. Det var svårt att säga. Sa att vi skulle komma en annan dag istället.
De förstod också...
Men sen var det svårt att gå ett tag...

Nu har vi städat och fint. Å skämmigt nog så måste jag erkänna.... Carolina är mycket mycket bättre än mig på att städa! Jo, så är det. För hon har flyt i städet.... det går fort, och blir bra... när jag ska göra något i städväg så ska jag vara så noga och petig så jag blir aldrig färdig!
Så när hon hade gjort det hon skulle... ja, då hade jag bara hunnit halvvägs.
"Mamma, vill du att jag ska hjälpa dig.... annars blir vi nog inte färdiga på det här året?" sa hon. Skrattande.
"Nehej, du... jag får väl stå här inatt i värsta fall... lugn du, jag hinner" svarade jag. Jag hann.

Hon brås på sin pappa... han var också mycket duktigare än mig på att städa!

..........

Tack Gud för hjälpen... den behövdes. Det känns bra nu...

9 kommentarer:

Elzie sa...

Vad tråkigt att en så konstlad dag som fars dag ska behöva kännas som ett tvång. När jag hade små barn bestämde vi oss sonika för att inte fira dessa dagar. Mer än om barnen kom hem med något från skolan men det slutade dom ju också med ett några år. Visst kan man fira sin far, men man behöver inte göra det som det ska göras nu för tiden med presenter och annat. Ja, nu har jag lättat mitt hjärta du Elisabeth.
Hoppas ni får en bra måndag.
Kram Elzie

Gisan sa...

Stora, varma tröstande kramar till er båda...

Anonym sa...

Vi firade inte heller, fast jag ringde pappa så klart - det kom han nog ihåg i exakt 10 minuter... Vilken tur du har som har en dotter som är bra på att städa. Kanske du kan anlita henne att ta hela hemmet så kan du gör anågot annat under tiden..som att skapa enjättegot gryta till er två eller så. Kram till dig!

Eleonora sa...

Ni klarade båda av Fars Dag och så fick ni så fint på kuppen! Det tycker jag var bra gjort av er.

Nu är det väl bäst att du börjar jaga de detaljerade julklappsbeskrivningarna som du fått så du hinner få fram något i tid. Hur går det med den lilla vita granen? Funnit någon?

Sköt om dig - många kramar

Unknown sa...

Bra kämpat och vad härligt symboliskt att ni använde dagen till att städa och pynta. Det gör ont att sakna någon så mycket - någon som dessutom går att ny fysiskt men inte längre psykiskt. Många varma kramar från mig,

//Harriet

Anette sa...

Så var den första Fars dagen utan SE avklarad....med betoning på klarad..

kram

Anonym sa...

Hej!

Har hittat en silverfärgad gran i Ellos katalogen! Kan det vara nåt för er? Kram Myselfz

Anonym sa...

Jag minns när jag gick i småskolan och vi skulle göra farsdagskort...en av pojkarna i min klass hade sin pappa i himmelen..."Gör ett kort till din morfar istället" sa läraren! Jag hittade hans morfars kort bakom skolan.../Kram

Eleonora sa...

Idag mår jag bättre - ja tänk om jag hade kunnat kila över på kaffe till dig .... och det är riktigt som du säger .... lite styrfart tappar man ibland - för man är så förbaskat duktig i att klara sig själv jämt!

Nu är det snart läggdags, så jag säger Sov Gott. Kram