måndag 17 november 2008

Alla söker vi efter lyckan...

... eller ljuset. Eller det där braa därborta som vi har hoppet om. Det optimala. Det är bara det att vi har olika utgångsläge. Först och främst för att vi är individuella varelser, med olika behov och med olika drömmar och önskningar till vad som är lycka och ljus för just oss. Men också för att vi i olika skeenden av vårt liv befinner oss på olika trappsteg, både i jämförelse med där vi vanligtvis brukar befinna oss, och i jämförelse med vart andra befinner sig i livet.

Tänkte bara lite så...

10 kommentarer:

✿Ewa sa...

Så klokt, så klokt och sant.

Bloggblad sa...

Det luriga med den s.k. lyckan är att den tenderar att dra sig längre bort så länge man jagar den... som en retsam unge.

Undrar just hur den beter sig om man slutar jaga... För min del räcker det så gott med att det mesta lunkar på, att vi alla i familjen har näsan över vattenytan... Nån lycka utöver det vore värsta bonusen.

Gisan sa...

Så himla bra tänkt och bra formulerat i ord! Kramar...

Anonym sa...

Mmmmm, mycket klok tanke, och mycket reflektioner ger den - Jag gillar att fundera och figulera.


Kramar i massor till dig.

Anonym sa...

Visst är det så. Den kan vara så gäckande den där lyckan man tror att den är någon annanstans och så sitter den hela tiden på kanten av min temugg.

Anonym sa...

Visst är det så! Vad är det för glass ni äter till den smulade pepparkakan? Det låter så himlars gott när du skriver att ni ätit det./Stor varm kram

Anette sa...

Ja,så är det.
Stort för någon är litet för en annan.
För mig känns det gott i hjärtat att läsa om hur ni tar er framåt, små men ack så viktiga steg.
När ni gläds åt en mysfika med glass och pepparkakssmul så blir jag lite glad jag också.

kram på er båda

Anonym sa...

Det är ju så att man bara kan jämföra med sig själv. Bara du vet vad lycka är för just dig. Just idag är lycka för mig att ryggen mår bra, pengar kommit in och jag ska klippa mig. imorgon är det något helt annat..:) som du själv vet förståss. Kram till dig!

Anonym sa...

ja det är så som du skriver, och jag sträcker ut min hand och smeker din kind, varmt och vänligt, och tackar för dina fina tankar hos mig och hos dig! Varm kram

Anonym sa...

Mmmm... jag tror jag känner din smärta. Det hjälper dig inte men jag anar dess omfång. A-M