.... blir det skickade från Himlastigen i år! Det var ett tufft beslut... att inte skicka några julkort! Men jag orkar, och kan inte!
Vi har alltid skickat julkort... många! Till nära och kära, vänner som man inte möter så ofta, ... och speciellt till dem som man vet har suttit ensam på jul!! Ansvaret för att inhandla, skriva och posta dessa julkort har alltid varit på min lott... ett ansvar som jag alltid sett som ett av julens verkliga måsten och höjdpunkter!
Så inte i år! Av många olika anledningar... men främst för att jag helt enkelt inte orkar med det den här julen. Beslutet att inte skicka några julhälsningar överhuvudtaget togs när det tog slut på julfrimärken här omkring.... och jag kände bara att glädjen över julkortsskrivandet övergick i ett jobbigt måste.... ett måste för vad då? Folk måste ju förstå att det här är en jul då mycket inte blir som andra jular för oss.... och än om jag längst längst härinne känner en vemodig sorg över detta beslut... så vet jag att det är rätt beslut för oss, just i år.
Sen... har jag ganska stora problem att skriva nu. Sedan jag opererade mitt högra öga i höstas (näthinneavlossning och gråstarr), och som gjorde att jag fick ett hål på "gula fläcken" så har jag väldigt svårt att fokusera på vissa saker. Å det blir inte bättre märker jag... att skriva på en dator med ljus bakgrund går bra, men att läsa en bok, eller att skriva, det går bara inte längre... jag får anstränga mig hela tiden då bokstäverna bara vill flyta ihop! Så därför kändes beslutet att inte sitta och plåga sig igenom trettio - fyrtio julkort ganska skönt ändå...
Två julkort har vi ändå skickat.... för det var viktigt! Ett till svärmor, och ett till SE:s kusin Mats... (denna kusin som vi nästan aldrig träffar... men SE tyckte det var viktigt att skicka till denne kusin... så då fick det bli så!)
Så med en vemodig känsla... en saknad av en viktig tradition.... så får det bli så här i år! Till alla er bloggvänner, som jag faktiskt också hade tänkt skicka ett julkort till.... i tanken så skickar jag den vackraste julhälsning till er, med önskan om att ni får en fridfull och vacker jul tillsammans med era nära och kära...
22 kommentarer:
Åh vad jag förstår och känner igen din känsla. Även om beslutet är så rätt så känns det förståss sorgligt. Alla små steg mot en förändring man inte vill vara med om gör lite ont, så är det. Men när det väl är gjort, eller inte gjort, så brukar det kännas bra. Var stolt över att du tog ett bra beslut.
Varma kramar!!
Ps. Har mailat dig ;)
Efter min kris för ett antal år sedan så slutade jag skicka julkort. Inga extra arbuppgif el måsten fick finnas mer...
Har inte återupptagit detta heller, skickar bara några få kort till kära vänner som jag inte ser så ofta.
Så du ska inte ha dåligt samvete alls över korten. Tycker även att många med mig skippar julkorten...Vi har nog tillräckligt omkring oss ändå.
Kramar
Våra familjer genomgår stora förändringar just nu, och ibland kan man ju ignorera fakta, rent av glömma bort lite, inbilla sig att saker är som vanligt... men när det kommer till sånt här, som traditioner och annat som bara är, som alltid har varit, ja, då ser och känner man skillnaderna. Då inser man det plågsamma, ser förändringarna.
Men kanske är det då dags att vända på pannkakan, steken eller vad det nu kan vara. Det kan ju faktiskt vara så - hur otroligt det än verkar vid första anblick - att det blir BÄTTRE av allt det dåliga som hänt. Ofta leder dåliga förändringar till att man möter nya vänner, insikter om sig själv och nya saker man uppskattar och tycker om i livet.
Ibland är förändringar nödvändiga. Man vill det inte - inte alls, man hatar dem och de gör ont och man gråter. Men med tiden kommer perspektivet, och oftast inser man att det dåliga ledde till något bra - en ny vänskap som är ovärderlig kanske.
Det är vad mina erfarenheter i mitt liv hittills talat om för mig, i längden blir allt det dåliga bra på ett eller annat sätt.
Många kramar Elisabeth!
En varm och go julhälsning sänder jag tillbaks till dig, ängeln av alla änglar!
Och kom ihåg att trots att det ser så gott ut...stick inte ut tungan och smaka på det som är frostigt ;)!
Men så hemskt att inte kunna läsa! Jag brukar åxå ha julkortskriveriet på min lott och jag skrev 28 st i år. Med vemod såg jag i adressboken att flera av de som brukar få kort av oss inte finns i livet nu. Jag har inte kunnat ta bort dessa namn och adresser från min adressbok ännu. Det blir en annorlunda jul för er i år och då är det bara att ta dagarna som dom kommer och försöka att må gott i allafall./Kram
Det var länge sedan jag skrev så många vykort på riktigt. Tyckte det kändes mest som att sponsra posten. Istället har jag skickat via e-post till alla det går och så har det blivit några få "måste skicka" kvar.
I år har jag inte ens börjat tänka tanken...
Men du, det är ju precis så du ska göra, välja bort och prioritera, och slippa stress! Julkort är mysigt men visst är det bättre att höra av sig någon annan gång under året,bara "för att", det är minst lika uppskattat. Om man inte orkar blir det ingen glädje ändå och jag är säker på att alla förstår!
Hoppas att ni får en bra dag!
Kram
Jag tror att jag kan förstå din känsla. Men just i år får det ju bli så. Jag vill ge dig en varm varm kram och önskar jag kunde skriva korten åt dig. Men det går ju inte.
Jag blir så glad när jag läser det du och Nalle skriver till varandra. Två människor jag "hittat" genom bloggen som uppenbarligen också "hittat" varandra. Det gör mig varm i hjärtat. Idag har jag en bra dag och vill sända värme och kärlek till dig!!! Kramar...
Jag förstår dig så väl Elisabeth! vissa saker måste man bara ta bort när det blir för mycket! Jag skickade mina kort i sista minuten det kändes inte bra för det var som ett tvång då jag var så stressad.
Min man frågade varför gör du det då? Den frågan måste man ställa sig! Sätta rätt fokus på rätt saker. Önskar dig och din familj en underbar dag och en förtrollad jul som ni får kraft av länge/Många kramar till dig Elisabeth, carolina och SE
Julkort skickade jag alltid oxså och många.. men det blir inga eller bara ett par detta året för mig oxså.. Känner inte för det där att kasta ut så många frimärken rent ut.. jag ringer hellre och önskar god jul eller Gott nytt till dom som jag inte träffar..
Näthinneavlossning opererade min dotter för .. det är några år sedan alldeles för ung.. vet i katten vad det där berodde på egentligen.. Inget kul att se dåligt.. jag borde byta glas oxså.. ser sämre och sämre, men det är säkert datorns fel oxså:-)
Ha de fint Elisabetan..
Kramelikram från mig som har en slappedag denna onsdag.. inga städerockar idag:-)
Nix, inga julkort här heller! Jag orkar inte med några måsten just nu efter all besvikelse.
Förstår din sorg, min egen spegel och många andras. Förstår att det varit viktigt förr..men nu Ja, för mig var vissa väldigt viktiga i år. Kanske var dessa, avslut på vår kontakt jag vet inte..vi får se. Sen har jag skickat till några för att jag vill.
Är glad för att jag hittat dig genom Gisan också. Ville bara säga det. Gisan, hon är en riktig "själ förmedlare" fast hon inte vet det :)En BAUTA Kram till Er alla!
Jag har några ljudböcker som ligger och skräpar. Vill du ha dem, så kan du "läsa" i alla fall.
Det är Da Vinci Koden och en PD James bok.
Gumman!
Du måste inte. De som är er nära förstår det säkert. *ler*
Stor kram från mig till dig!
/Lallis
Visst är det roligt när julkorten droppar in, känslan av att faktiskt ha folk som tänker på en... Men kanske har de stressat och suckat och stönat över skrivjobbet?
Jag tycker det är kul med julbrev - och jag brukar få några som är skrivna med stor humor och med intressanta saker som hänt under året. Det är roligare än bara ett namn...
Själv fick jag akut julkortsångest i fredags... och beslutade mig att inte skriva förrän i mellandagarna. Och då blir det brev från barnbarnet... började med det förra året och fick stor respons, gamla vänner som ringde ... Jag har i alla fall köpt frimärken och kuvert...
Jag är övertygad om att dina vänner förstår mer än du tror...
Julkort skickar jag aldrig, har inte råd helt enkelt. Man ska bara göra de man vill o känner, ingen tvingar någon att göra en massa så du ska inte ha något dåligt samvete.
Nej då de blir inte ensamt på jul, de hade blivit jobbigt om jag tvingats sitta där familjer sitter. Ensamheten är inte så påtaglig när man är själv.
Om vi inte hörs mer i år så önskar jag dig och dina en riktigt God jul och Gott nytt år!
Stor kram från Anita
Och den julhälsningen är vackrare än alla julkort du kunnat skicka. Att finnas i någons tankar, kan det vara vackrare. Tack jag ska bära den hälsningen varsamt. Kram
Söta Elisabeth.... Att vakna på morgonen och se en av dina underbara kommentarer är nog det bästa som finns. Men självklart förstår jag att du har fullt av annat att tänka på i första hand... Så tänk inte på hur lite eller ofta du kommer in till mig. Det är bara kul att vänta för det kommer ju som en glad överraskning när du väl kommenterar. Som du kanske märkt så kommenterar jag inte varje dag hos dig heller ju. Men jag hälsar på här varje dag, det är bara det att ibland tryter orden:) På tal om julkort... Jag skickar inga kort och har inte gjort det på en del år... Även om det kanske inte kostar så mycket så har jag ändå aldrig råd till det... Men folk vet ju att jag önskar dem en god jul ändå:) Hoppas du får en riktigt fin kväll. Kram
GOD JUL och njut av den glädje som ändå finns! Viktigast är att man sopar bort alla "måsten" - och njuta av den tid man får med varandra.
Det lärde jag mig när min allra käraste gick bort i en hjärtattack för fem år sedan.
Tycker att många har gått ifrån det där med julkort. Det är både bra och lite trist. Det är ju en fin tradition som går bort.
Vi har inte skickat julkort de senaste åren. Vi ringer istället.
En del julkort per mail har jag redan fått. Och det ligger väl mer i tiden:)
Så du/ni är inte ensamna om att skippa julkorten i år.
Då tycker jag det är värre med dina ögon. Det var inte kul att höra. Finns det ingen lindring att få? Som något glasögon-glas som kan göra så att du ser bättre?
Fy så jobbigt du har med mycket. Ögonen som är så viktiga.
Ja, snart är det jul och ingen snö finns det ute.
Min pappa brukade alltid säga: Jag kan inte komma in hemma.
Då skulle vi fråga:
Varför då?
Så han kunde svara:
För julen står för dörren.
Hihihi.
Ha det så bra du kan Elisabeth.
Kramar från Nalle
Vet du... det blir jul även utan julkort. KRAM
Usch och fy, jag hör till dem som inte skickar julkort. Annat än via datorn då; så till dig skickar jag ett sedan... :-)
Skicka en kommentar